INNEHèLLSFôRTECKNING
SID 2 INLEDNING
SID 3 Sè FôDDES EG
SID 4 BESLUTSPROCESSEN
SID 5 FôRéNDRINGAR
INLEDNING
EG!?
Vad Ñr EG?
Vad kommer att hÑnda om Sverige gÜr med i EG?
Kommer Sverige att kunna pÜverka besluten i EG?
Hur blir det med de Svenska lagarna?
Vad hÑnder om EG blir en enda stat som USA?
Om vi i folkomrîstningen vÑljer att inte gÜ med i EG kommer
regeringen att fîlja detta?
FrÜgorna Ñr mÜnga.
TÑnkvÑrt: - Aldrig har sÜ mÜnga fîrstÜtt sÜ lite om sÜ mycket!
Sè FôDDES EG
EG's grundare heter Jean Monnet och var chef fîr den ekonomiska
planeringen i Frankrike. Hans idÇ byggde pÜ att man skulle bilda
ett enat europa, sÜ att vÑrldsdelen kunde bli en enda stat, och
bestÜ av flera delstater, precis som USA.
1952 bildades kol- och stÜlunionen, man ville samordna
kol- och stÜl fîrsÑljningen i Europa sÜ att den blev mer lînsam.
Till denna union slît sig Frankrike, Italien, VÑsttyskland,
Belgien, NederlÑnderna och Luxenburg.
Detta visade sig vara sÜ effektivt sÜ att man 1957 undertecknade
det s.k. Romfîrdraget och man upprÑttade Europeiska ekonomiska
gemenskapen (EEC) och Europeiska atomenergi gemenskapen
(EURATOM). Man ville att mÑnniskorna skulle fÜ rîra sig fritt
mellan lÑnderna och att man skulle ta bort tullarna. Detta var
klart 1968. FrÜn bîrjan anslît sig bara de lÑnder som var med i
kol- och stÜlunionen men 1975 hade man ett 60-tal medlems stater.
Sverige sa 1971 att man inte ville gÜ med i EG. Danmark och Norge
hade folkomrîstning om frÜgan 1973. Danmark gick med i EG men i
Norge var motstÜndet sÜ stort att man beslît sig fîr att inte gÜ
med. Irland anslît sig 1973, Storbritannien 1973, Grekland 1981,
Portugal 1986, Spanien 1986 och ôsttyskland 1990 (rivningen av
Berlinmuren).
BESLUTSPROCESSEN
Besluten inom EG bestÑmms av de fyra huvudorganen RÜdet,
Kommissionen, Parlamentet och Domstolen.
Samarbetet inom EG tÑcker hela det ekonomiska och politiska
omrÜdet, med undantag fîr fîrsvarspolitiken.
De europeiska stats- och regeringschefernas rÜd, Europeiska
rÜdet, behandlar frÑmst frÜgor om riktlinjer inom EG. De samlas
en gÜng om Üret eller mer om det behîvs. Europeiska rÜdet leds
av en av stats- eller regeringscheferna. Det utrikespolitiska
samarbetet, EPS, leds av utrikesministrarna frÜn de olika
medlemslÑnderna. EPS har ett sekritariat i Bryssel, som mest tar
hand om rutinÑrenden.
Beslutsfattandet inom EG skîts av rÜdet. RÜdet bestÜr av
jordbruksministrar som beslutar om jordbruket, ekonomiministrarna
beslutar om ekonomiÑrenden o.s.v.
RÜdets mîten Ñr de permanenta representanternas kommittÇ
(COREPER) som bestÜr av EG-lÑndernas ambassadîrer. NÑr man ska
besluta om nÜgonting fîljer man de regler som man bestÑmde 1985.
Fîrdelningen av rîster beror pÜ lÑndernas folkmÑngd. Frankrike,
Italien, Tyskland och Storbritannien har tio rîster var. Spanien
har Ütta rîster. Belgien, Grekland, NederlÑnderna och Portugal
har fem. Danmark och Irland tre och Luxenburg tvÜ. Fîr att fÜ en
godkÑnd majoritet krÑvs 54 rîster
Kommissionen bestÜr av 17 medlemmar, tvÜ frÜn vardera Frankrike,
Italien, Tyskland och Storbritannien och en frÜn vart och ett av
de îvriga lÑnderna. Kommissionen kontrollerar att besluten i
RÜdet verkstÑlls, lÑgga fram fîrslag och att det man beslutar om
i RÜdet fîljs. Kommissionen har ca 15000 anstÑllda.
Europaparlamentet har 518 ledamîter.Frankrike, Italien,
Tyskland och Storbritannien har 81 ledamîter var, Spanien 60,
NederlÑnderna 25, Belgien, Grekland och Portugal 24 var, Danmark
16, Irland 15 och Luxenburg 6. Inom parlamentet ingÜr ledamîterna
i politiska grupper som innehÜller flera parlamentariker frÜn
flera lÑnder. 1990 var den socialdemokratiska gruppen stîrst med
180 medlemmar. NÑst stîrst var kristdemokraterna med 121
medlemmar, de liberala med 50, de konservativa med 34 och de
grîna med 30. De italienska kommunisterna Ñr en egen grupp,
liksom de franska, grekiska och portugisiska kommunisterna.
Parlamentets mîten hÜlls i Strasbourg eller Luxenburg och varar i
en vecka per mÜnad. SammantrÑden inom utskott och kommitÇer hÜlls
i ocksÜ i Bryssel. Parlamentets uppgift Ñr rÜdgivande och
kontrollerande. Fîrslag pÜ Ñndringar inom EG brukar behandlas av
RÜdet och Kommissionen.
EG:s fjÑrde huvudorgan Ñr Domstolen. Domstolen som kom till redan
under kol- och stÜlunionen Ñr helt oberoende av medlemsstaterna
och av de andra EG-organen. Domstolens uppgift Ñr att se till
lagarna fîljs och att de tolkas rÑtt. Den ska lîsa tvister mellan
EG-lÑnder, fîretag, EG-organ m.m. Domstolen bestÜr av tretton
domare som kommer frÜn vart och ett av de tolv medlemslÑnderna
samt en extra frÜn antingen Tyskland, Italien, Frankrike eller
Storbritannien. Domstolen hÜller omrîstningar, men rîstsiffrorna
Ñr hemliga och man fÜr endast reda pÜ majoritetens val.
Bland EG:s specialorgan ingÜr Europeiska investeringsbanken (EIB)
som ska styra investeringar till mindre utvecklade projekt som
kan intressera EG. Ett annat specialorgan Ñr Europeiska
utvecklingsfonden (EDF) som samordnar EG:s utvecklings bistÜnd.
FôRéNDRINGAR
Vad kommer att hÑnda nÑr man gÜtt med i EG?
I mÜnga lÑnder oroar man sig fîr att andra lÑnder kommer att
blanda sig i sitt eget lands politik.
I Frankrike oroar man sig fîr att EG-medborgare som inte Ñr
fransmÑn fÜr rîstrÑtt vid de lokala valen. Enligt EG stadgarna
kan vilken EG-medborgare som helst bli vald till borgmÑstare och
de kan ocksÜ pÜverka vilka politiker som ska sitta i den franska
senaten. En EG-medborgare fÜr alltsÜ rîsta i det land han
befinner sig i utan att behîva vara medborgare i landet.
Tyskarna oroar sig îver att penning vÑrdet inte lÑngre garanteras
av Bundesbank utan av en gemensam centralbank fîr EG.
Den irlÑndska regeringen oroar sig îver att irlÑndarna kan Üka
îver till ett annat EG-land och skaffa den information och de
tjÑnster som Ñr fîrbjudna i Irland. Regeringen vill ha ett
tillÑgg i grundlagarna som fîrhindrar detta.
Om Sverige skulle gÜ med EG kommer vi att fÜ sÑnka skatterna. De
skatter som kommer att tvingas sÑnkas Ñr moms, energiskatter,
vÑgtrafikskatter, alkohol- och tobaksskatter. Den sammanlagda
summan som staten kommer att fîrlora pÜ skatteinkomster Ñr ca 35
miljarder kronor. Om man inte skulle sÑnka skatterna pÜ t.ex.
alkoholen skulle staten fîrlora Ñnnumera dÜ man skulle kîpa
spriten utomlands i stÑllet. Den allmÑnna momsen kommer att
sÑnkas frÜn 25 till 20 procent. Man kommer Ñven att tvingas sÑnka
skatten pÜ kapitalinkomster med 15 till 20 procent. Fîr att kunna
gîra detta mÜste man sÑnka lÜnerÑntorna under 9 procent. Men man
kommer inte bara att sÑnka skatten utan ocksÜ hîja den pÜ sÜdana
saker som teater, dagstidningar m.m. Man har rÑknat ut att
Sverige kommer att fîrlora mellan 5,8 och 10,9 miljarder pÜ
Ñndrad energiskatt och 1,4 miljarder pÜ Ñndrad tobaksskatt fîr
att passa EG.
ANSôKAN TILL EG-MEDLEMSKAP
Fîr att kunna bli medlem i EG mÜste man sîka medlemskap. Detta
har den svenska regeringen (socialdemokraterna) ansîkt om
medlemskap i EG. Sverige kommer inte att gÜ med i EG utan att
fîrst ha en folkomrîstning om det. Sverige kan komma att bli
medlemmar i EG dÜ folkomrîstningar bara Ñr vÑgledande och inte
beslutande. De senaste lÑnderna som sîkt medlemskap i EG Ñr
Turkiet, Malta, Cypern och EFTA-lÑnderna Sverige, ôsterrike och
Finland.